Elinda - Artist

 

BLOGG: Elinda Music - En sångerskas reflektioner

January 19, 2018 « Tillbaka

Hej min blogg! Kul att ses. Har tänkt på dig länge och glad att jag äntligen gör slag i saken och ger dig liv.
För ett år sedan var mitt liv ganska tungt. Jag hade tappat sugen på allt och visst inte åt vilket håll jag skulle vända mig. Jag hade investerat min tid, energi och framför allt engagemang under många år på något som visade sig vara en återvändsgränd. Droppen rann över och jag kände mig tillbaka på ruta ett. Misslyckat. Trodde jag då... I själva verket hade jag hamnat precis där jag skulle vara. På ruta ett visserligen men i ett helt annat kapitel. Ett betydligt mer spännande kapitel.

Jag och min man åkte på en resa utan barn för första gången på sex år. Sjukt välbehövligt!! Vi behövde få lite tid att prata ostört (alla småbarnsföräldrar vet iaf vad jag snackar om) och få lite distans till vår situation. Vi bestämde oss att leka företagare på riktigt och gjorde ett schema. Var o en fick varsin dag på semestern då allt fokus var på den personen. Vart man befann sig, vad man saknade och vart man ville. Hela dagen återkom vi till detta fokus. Kan verkligen rekommendera det till alla par även om man inte jobbar ihop(!). Oerhört nyttigt att ge varandra så mycket tid och fokus oavbrutet. Den tredje dagen började vi få ihop pusslet och på planet hem igen hade vi en tydlig vision. Ett första mål och en tidsplan hur vi skulle ta oss dit. Många frågetecken också såklart men en tydlig plan.

Idag är vi där! Vi firade stort nu i julas och var sjukt stolta över oss själva. Första singeln var släppt och det hade gått ovanligt bra för att vara helt okänd (som jag har förstått det). Vi är nu en bra bit på väg och har samtidigt fullt fokus på att njuta medan vi går där hand i hand. (Ok... Kanske inte alltid... Men ramlar man av hästen ibland så får man väl bara helt enkelt hoppa upp igen...) Det har funnits många stunder då jag tvivlat på om vi tagit oss vatten över huvudet, igen! Vi har den egenskapen har jag märkt efter några år tillsammans. Jag menar fem ungar, pengar som ska in och måsten som ska göras. Dålig kombo med två optimister som båda är drivande ja-sägare med tidigare utbrändhet i bagaget. Men det är vi. Sån är jag. Livet är för kort. Jag lever efter devisen att om någon annan kan så kan jag också. Jag måste bara öva lite först. 
Så om andra kan blogga, så kan jag det också! Måste bara öva lite först... ;-)
Jag kommer behöva skriva fort och med en lätt släng av dyslexi så kan det bli underhållade ibland. Kul om ni orkar hänga med och se vad jag hittar på. Det lär iaf bli händelserikt om jag ser till historien. Kram och godnatt!

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln